Aktieindex i USA och Europa har under veckan fortsatt att stiga och vi noterar nya all-time-highs i S&P-500 och DJ-30 samt en högre högsta i Nasdaq-100, även om det blott handlar om några punkter i samtliga fall. Det är, kort sagt, en imponerande uppgång i pris vi har sett sedan början av augusti, även i de fall när prisstrukturen tidigare talade för en förändring av dagstrenden till negativ, som i DJ-30.

Uppgången i samtliga index har emellertid skett under låg volym och med negativ divergens när vi jämför prisutvecklingen med momentumindikatorer, dvs. nya högre högsta i pris sammanfaller med lägre högsta i momentum. Divergenser mellan pris och momentum kan ibland vara tecken på ett omslag i pris men de är långt ifrån tillförlitliga indikatorer på den framtida prisutvecklingen.

Tar vi en titt på volatiliteten i S&P-500 noterar vi med högsta intresse att VIX, skräckindex, inte bekräftar den nya all-time-high i S&P-500 med en lägre botten. VIX har istället vänt upp ovanför tidigare bottnar, vilket vittnar om en viss osäkerhet hos placerarkollektivet.

Vi får samma budskap om vi tittar på Average True Range (ATR) i S&P-500, ett alternativt mått på volatilitet. Enkelt uttryckt så sjunker volatiliteten, vilket generellt sett är positivt för börsindex, men inte så pass mycket att den bekräftar de nya pristopparna. Här ser vi alltså ännu en divergens som kan tala för lägre kurser framöver.

Det är emellertid inte första gången vi ser negativa divergenser mellan aktieindex och momentumindikatorer sedan tjurmarknaden började 2009 och den som har trejdat negativa divergenser, dvs. sålt blankt, på lite längre sikt mot den stigande trenden har haft det tufft, minst sagt.

Erfarenheten talar alltså för att man gör rätt i att trejda de sättupper som kommer, när de kommer, oavsett vad övriga indikatorer signalerar, förutsatt att man trejdar en modell som har testats över en tillräckligt lång period och över olika marknadsfaser.

Vid en drawdown, som är oundviklig när man följer ett system, är korrekt riskhantering ett måste eftersom eventuella förluster då blir hanterbara. Ofta upptäcker man emellertid att de affärer som är svårast att ta, p.g.a. rubriker i pressen eller annat brus, är de som ger bäst resultat.

Tittar vi närmare på den relativa styrkan i olika aktieindex i USA noterar vi att temat under den senaste månaden är ett ökat risktagande, då både Nasdaq-100 och Russell-2000 har överpresterat både S&P-500 och DJ-30. Sett över året som helhet är det fortfarande så att Russell-2000 laggar övriga index och den relativa styrkan på senare tid kan eventuellt vittna om en förändring i riskaversion bland placerarkollektivet. Eller så handlar det helt enkelt om en utjämning mellan aktieindex där eftersläntrare får ett tillfälligt uppsving.

En jämförelse av relativ sektorstyrka i S&P-500 ger också en tudelad bild av börsläget. När placerarkollektivet är optimistiskt ser vi ofta att sektorer med högre risk leder, som teknologi, bank-och-finans, och industri. När placerare är osäkra väljer de ofta defensiva sektorer, som stapelvaror, sjukvård och allmännyttiga varor (eng. utilities).

Utifrån en sektoranalys av S&P-500 får vi dessvärre inga handfasta ledtrådar. Teknologi har gått starkt tillsammans med sjukvård under hela året. Utilities och energi visar också relativ styrka sedan årsskiftet men vi har sett ett markant skifte mot bank-och-finanstjänster samt cykliska varor den senaste månaden, som signalerar ett ökat risktagande.

Kort sagt, vi har att göra med en mängd motstridiga och oklara signaler. Som trejders så jobbar vi dock alltid under ett visst mått av osäkerhet. När osäkerheten är extra stor, och ens sättupper beror på den generella börsutvecklingen, kan man tänka sig att dra ned på risktagandet (t.ex. riskera ½% i varje affär istället för 1% eller 2%) och samtidigt fortsätta att ta de sättupper som kommer enligt handelsplanen.

Slutsatsen blir att marknaden inte alltid pekar med hela handen i en bestämd riktning, och det kan då finnas goda skäl till att dra ned på både positionsstorlek och handelsfrekvens, tills dess att priset på ett mer bestämt sätt visar vägen.

Med stöd av Börstjänarens kanalportfölj, som baseras på Börstjänarens strategi för rekylhandel med modellen BT-kanalen, kan du tjäna pengar både i stigande och fallande marknader eftersom vi samlar våra mest lovade rekylaffärer i denna portfölj. Marknaderna som trejdas är svenska aktier, råvaror och valutor. Utskick sker i god tid före varje affär med exakta nivåer för entry och exit.