Inga tvivel råder längre om att S&P 500 befinner sig i en rekylfas. När index föll ned under tidigare rekylbotten från augusti skiftade dagstrenden till fallande. Därmed tycks det samtidigt vara så att S&P 500 befinner sig i vad Elliot Wave-teoretiker kallar en fjärde-våg, en rekylvåg, som ska korrigera den tjurmarknad som har pågått sedan hösten 2011. I så fall bör vi räkna med en rekyl som är större i pris och/eller längre i tid än vad vi sett sedan 2011.

Eventuellt är korrigeringen redan över i och med den V-botten vi nu ser och då är nästa steg för S&P 500 en ny all-time-high. Eller så blir korrigeringen W-formad, vilket skulle innebära att vi har ännu en kraftfull säljvåg ned att vänta inom kort. 

I Del 2 av krönikan tar vi hjälp av Elliots vågteori och Fibonacci-analys för att identifiera intressanta områden i grafen där rekylen kan tänkas avslutas. Men innan vi ser vad Elliot och Fibonacci kan göra för oss återvänder vi som hastigast till intermarknadsanalysen från Del 1, för att försöka förstå vad som händer i marknaden.

Oroar sig placerare och Fed för deflation?
Under slutet av september och första hälften av oktober föll aktiemarknaderna markant medan obligationspriserna steg till nya högre högsta, dvs. obligationsräntorna föll till lägre lägsta.

I Det knakar i fogarna – Del 1 noterade vi att det historiskt sett har visat sig att obligationspriser och aktiepriser stiger och faller tillsammans, förutom vid signifikanta vändpunkter i marknaden, samt att obligationspriserna vid en signifikant topp vänder ned före aktiepriserna. Men nu faller alltså aktier och räntor tillsammans.

Det mönster vi nyligen såg i olika marknader, med fallande aktie- och råvarupriser och stigande obligationspriser (dvs. fallande långräntor) samt styrka bland guldrelaterade tillgångar, kan enligt John Murphy klassas som ett deflationsscenario där placerare oroar sig över låg ekonomisk aktivitet och fallande priser (dvs. deflation, eller negativ inflationstakt). Då gäller andra samband än de traditionella mellan de stora tillgångsslagen.

Enkelt uttryckt är deflation relativt gynnsammare för obligationer än för aktier eftersom inflationstakten är negativ, vilket betyder en högre realränta. Realräntan är, något förenklat, den nominella räntan minus inflationstakten och en negativ inflationstakt bidrar alltså till en högre realränta.

Deflation är däremot dåligt för aktiepriser, eftersom resultatet ofta blir panikförsäljningar av aktier och istället köp av obligationer. När prisnivån faller lönar det sig för konsumenter att skjuta upp alla inköp av varor och tjänster, eftersom priset förväntas bli lägre i framtiden. Det leder i sin tur till lägre företagsvinster och fallande aktiepriser.

Vad är det som ligger bakom den förnyade oron för deflation i USA? Möjligtvis handlar det om den fortsatt mycket svaga ekonomiska utvecklingen och den farligt låga inflationstakten i Europa som tillsammans med en stark US-dollar utgör en deflationistisk impuls för den amerikanska ekonomin.

Den senaste månaden har bl.a. ECB, IMF och Europeiska Kommissionen varnat för en svag, bräcklig och ojämn återhämtning i Europa. Mötesprotokollet från det senaste Fed-mötet visar samtidigt att vissa ledamöter noterar att den svaga utvecklingen i Europa kan spilla över på den amerikanska ekonomin samt att den allt starkare dollarn bidrar till en press nedåt på den generella prisnivån och en sämre konkurrenskraft i den amerikanska exportindustrin. Några enstaka Fed-ledamöter har t.o.m. börjat förespråka en förlängning och upptrappning av det senaste QE-paketet, som annars ska avslutas under oktober. 

Vi rundar av intermarknadsanalysen med några ord om guldpriset. Murphy, som ofta kallas för intermarknadsanalysens fader, har noterat att det finns en tendens för guldpriset att trenda i motsatt riktning till aktiepriser, samtidigt som guldrelaterade aktier har presterat bra både under tider av hög inflation och deflation. Enligt Murphy fungerar alltså guld och guldrelaterade tillgångar som en ”hedge” mot fallande aktiepriser, oavsett om hotet mot aktiemarknaden kommer från hög inflation eller deflation.

Dags för största korrigeringen sedan 2011
Det råder inte längre något tvivel om att S&P 500 befinner sig i en rekylfas. När index föll ned under tidigare rekylbotten från augusti skiftade dagstrenden till fallande. Därmed är sannolikheten samtidigt mycket stor att S&P 500 befinner sig i våg 4, en s.k. rekylvåg ned mot den stigande trenden.

Fjärde-vågen ska korrigera den tjurmarknad som har pågått sedan hösten 2011 och vi kan därmed förvänta oss en rekyl som är större i pris och/eller längre i tid än vad vi sett sedan 2011. Därefter ska en femte-våg, en s.k. impulsvåg, ta index till nya höjder, säger Elliots vågteori.

För den som är obekant med Elliots vågteori (eng: Elliot Wave Theory, EWT) och Fibonacci-analys kan det vara värt att först läsa Henrik Hallenborgs begripliga introduktioner till Elliots vågteori och Fibonacci-analys.

Veckograf S&P 500

På lång sikt befinner sig S&P 500 i en tjurmarknad, med stigande bottnar och toppar. Startskottet gick i mars 2009, markerat med ”X” i veckografen ovan. I veckografen kan vi räkna tre primärvågor (”primary”), markerade med blåa romerska siffror I, II och III. Primary I-III, den trevågsekvens som sträcker sig från marslägsta 2009 till septemberhögsta 2014, är förbunden med en blå linje i grafen (SPX 667-1371-1075-2019).

Övriga siffror och bokstäver i grafen indikerar vågsekvenser av lägre grad, eller dignitet. Svarta arabiska siffror och bokstäver (”intermediate”) indikerar vågor av en lägre grad än primary. Vågsekvensen ”minute”, med lila siffror och bokstäver, är i sin tur av en lägre grad osv.

Det vi främst fokuserar på i den här artikeln är den blå vågsekvensen, som vi kallar primary. Vi räknar att primary I och II avslutades under 2011 och att S&P 500 sedan dess har trendat uppåt i primary III. Enligt EWT kan vi förvänta oss en rekylvåg, primary IV, när impulsvåg primary III avslutas.

Den senaste månadens prisbild tyder på att primary III avslutades i och med septembertoppen (SPX 2019). Om det stämmer befinner sig S&P 500 i en fjärde och korrigerande våg ned mot trenden, primary IV. I så fall kan vi förvänta oss den största korrigeringen i pris och/eller längsta i tid sedan 2011.

Varför den största rekylen, eller korrigeringen, sedan 2011? Jo, eftersom det handlar om en rekylvåg i en större vågsekvens (primary) än någon annan rekylvåg vi sett sedan primary II avslutades i oktober 2011. Annorlunda uttryckt, en korrigering av högre grad är vanligtvis större i pris och/eller längre i tid än tidigare korrigeringar av lägre grad.

De rekyler som har ägt rum sedan oktober 2011 till och med septembertoppen 2014 har varit av lägre grad (intermediate, minute, etc). Men den här gången handlar det om en större vågsekvens och det är därmed naturligt att förvänta sig en större rekyl, dvs. den största rekylen i pris och/eller i tid sedan primary II.

Dagsgraf S&P 500

Om vi zoomar in i dagsgrafen kan det se ut som i grafen ovan. I och med att intermediate 5 (SPX 1738 – 2019) ser ut att ha avslutats i september 2014, så avslutades även primary III. Det vi nu ser i index borde alltså vara primary IV, en rekylvåg.

Den senaste botten i S&P 500 vid 1821 kan eventuellt vara slutet på första rekylvågen av lägre grad i primary IV, dvs. intermediate a. Det minsta vi förväntar oss av en korrigering som primary IV är att den består av en s.k. ABC-korrigering, med minst tre vågor av en lägre grad.

I grafen har vi märkt ut hur en sådan rekyl skulle kunna se ut. Eventuellt befinner sig index nu i intermediate b, som kännetecknas av ett rally mot den fallande trenden. När intermediate b avslutas tar intermediate c vid och då kan vi förvänta oss att åtminstone botten vid intermediate a återtestas. Ofta fortsätter en c-våg ned under botten på a-vågen, som i grafen.

Men, det är inte alls säkert att primary IV kommer att utvecklas som en enkel ABC-korrigering. Det kan finnas skäl till att primary IV istället blir en s.k. komplex korrigering. Det, och mycket annat, ska vi ta en titt på nu.

Elliot Waves och Fibonacci visar vägen
S&P 500 befinner sig alltså sannolikt i en korrigering som kan förväntas bli den största i pris och/eller längsta i tid sedan 2011, eftersom den är av större grad än någon annan rekyl sedan sommaren 2011.

Den korrigering som ägde rum under sommaren 2011 (primary II) var drygt 20% och tog drygt 20 veckor att avslutas. Den gången föll alltså S&P 500 ned i en s.k. björnmarknad strax innan det vände upp. (Ett generellt accepterat mått på en björnmarknad är en nedgång i priset med 20% eller mer under en period av åtminstone två månader.)

Den största korrigeringen i pris därefter ägde rum under samma år, hösten 2011 (intermediate 2), och var på drygt 10%. Därmed kan vi förvänta oss en korrigering med åtminstone 10% innan den stigande trenden åter tar vid.

En korrigering med kring 10% i S&P 500 är redan idag en verklighet. Eventuellt är korrigeringen därmed över. Men det är fullt möjligt att det finns mer fallhöjd och att korrigeringen landar på 10%-15% eller mer innan den avslutas. Hur vi kommer till den slutsatsen reder vi ut nedan.

Steg 1: Markera relevanta nivåer i grafen med hjälp av enkla riktlinjer
Till vår hjälp tar vi Elliot Wave- och Fibonacci-analys och tillämpar några enkla regler och riktlinjer. Målet är att identifiera områden där priset ofta brukar vända i samband med fjärde-vågor, dvs. den andra rekylvågen i en fem-vågors impuls.

Elliot Wave- och Fibonacci-analysen som följer nedan är mer praktisk än teoretisk till sin natur och baseras till stor del på Robert C. Miner's idéer i boken Dynamic Trading: Dynamic Concepts in Time, Price & Pattern Analysis With Practical Strategies for Traders & Investors.

Veckografen nedan ser kaotisk ut vid första anblick, men den är egentligen rätt enkel. I grafen syns alla regler och riktlinjer vi kommer att använda. Vi tar det hela steg för steg.

Veckograf S&P 500

Vi börjar med en grundläggande regel från EWT:

1. Enligt EWT får våg 4 (dvs. den andra korrigeringen i en impulsvåg av högre grad) aldrig noteras i samma prisområde som våg 1. Dra en horisontell linje från toppen av våg 1 i grafen.

Eftersom primary I avslutades vid SPX 1371 så ligger den absoluta botten för nuvarande rekylvåg, primary IV, ovanför SPX 1371. Om S&P 500 skulle handlas ned under 1371 så är EWT-numreringen i den här artikeln förmodligen fel och måste göras om.

Vi markerar den absoluta botten för primary IV med en fet och heldragen röd linje i grafen vid SPX 1371. I och med att tredje-vågen, primary III, är förlängd hamnar den absoluta botten för fjärde-vågen en bra bit ned i det här fallet. I andra fall ser det annorlunda ut och då kan det här vara en användbar regel.

I nästa steg tillämpar vi trendlinjer för att prognostisera var fjärde-vågen, primary IV, kan tänkas avslutas:

2. Dra en trendlinje från toppen av våg 1 till toppen av våg 3. Dra sedan en parallell trendlinje från botten av våg 2. Våg 4 avslutas ofta på eller kring den parallella trendlinjen som utgår från våg 2.

I grafen drar vi alltså en trendlinje (fet, heldragen, mörkblå och stigande linje) från slutet av primary I (SPX 1371) till slutet av primary III (SPX 2019). Därefter drar vi en parallell trendlinje från slutet av den första korrigeringen, dvs. primary II (vid SPX 1075), och skapar en stigande trendkanal.

Den undre stigande trendlinjen fungerar som ett stödområde och det är inte ovanligt att en rekylvåg avslutas på eller kring trendlinjen. Det fina med trendlinjen är att den inkluderar både pris och tid: en djup rekyl i pris avslutas snabbare i tid än en måttlig rekyl i pris som tar längre tid.

Innan vi går in på Fibonacci-analysen lägger vi in ytterligare en mycket praktisk tumregel från Elliot Wave-analysen:

3. En korrigering tenderar att avslutas i närheten av slutet av våg 4 av en lägre grad. Dra en horisontell linje från slutet av våg 4 av en lägre grad.

Det här innebär helt enkelt att vi letar upp botten i våg 4 av en lägre grad, dvs. intermediate 4. Rekylvåg intermediate 4 avslutades i februari 2014 vid SPX 1738 och det finns därmed en viss sannolikhet att primary IV kommer att avslutas i närheten av samma prisnivå. Vi drar en limegrön horisontell linje i grafen från botten av intermediate 4 vid SPX 1738.

Nästa steg blir att använda några enkla tumregler från Fibonacci-analysen för att identifiera fler områden där våg 4 brukar avslutas. Här använder vi två instrument som finns i de flesta standardprogram för teknisk analys, Fibonacci Retracement Tool och Fibonacci Projection Tool (ibland kallad Fibonacci Expansion Tool).

Fibonacci Retracements använder två punkter för att markera mellanliggande rekylnivåer och är ett förhållandevis okomplicerat verktyg.

Fibonacci Projections använder tre punkter: I steg 1 mäter man avståndet t.ex. mellan den högsta och lägsta punkten i våg 2 (en korrigering) som man sedan projicerar från en tredje punkt, t.ex. toppen av våg 3. På så sätt kan man på ett enkelt sätt jämföra hur två korrigeringar förhåller sig till varandra, dvs. hur våg 4 utvecklas i förhållande till våg 2.

Fibonacci Projections är användbara eftersom marknaden ibland söker symmetri. Men mer om det senare.

En grundläggande riktlinje i EWT är den s.k. omväxlingsprincipen (eng: Principle of Alternation) som säger att om våg 2 är en enkel ABC-korrigering, så är vanligtvis våg 4 en komplex korrigering, t.ex. en ABCDE-korrigering, och vice versa.

Våg 2 är vanligtvis en enkel ABC-korrigering. Enligt omväxlingsprincipen innebär det att våg 4 ofta är en komplex korrigering, även kallad konsolidering eller ”handelsräjong” (eng: trading range).

Baserat på omväxlingsprincipen får vi nästa tumregel för vår graf:

4. Om våg 4 är en komplex korrigering, så blir rekylen vanligtvis inte djupare än 38.2% av våg 1-3. Markera i grafen Fibonacci Retracement-nivån 38.2%, mätt från början av våg 1 till slutet av våg 3.

Vi vet ännu inte om primvary IV är en komplex korrigering men eftersom primary II var en enkel korrigering finns det skäl att misstänka att primary IV blir komplex. Vi lägger därmed in Fibonacci Retracement-nivåer mellan början av primary I (SPX 667) och slutet av primary III (SPX 2019) och fokuserar på 38.2% och 23.6%. I grafen är de två Fib-nivåerna markerade med gröna streckade linjer.

Nästa riktlinje från Fibonacci fokuserar på hur stor rekylvåg 4 brukar vara i förhållande till impulsvåg 3:

5. Vanligtvis korrigerar våg 4 åtminstone 23.6% av våg 3, men inte mer än 50%. Markera Fibonacci Retracement-nivåer 23.6%, 38.2% och 50% av våg 3 i grafen.

Här markerar vi alltså Fibonacci Retracement-nivåerna baserat uteslutande på primary III (mellan SPX 1075 och SPX 2019). I grafen ovan är de här Fib-nivåerna markerade med streckade blå linjer.

Till sist använder vi Fibonacci Projections för att projicera magnituden av den första rekylvågen, primary II, från toppen av primary III. Då blir det lätt att se i grafen hur den nuvarande rekylvågen förhåller sig till den tidigare rekylvågen.

Det finns nämligen en tumregel som tar fasta på symmetri mellan rekylvågor i samma impuls:

6. Våg 4 är ofta lika med 100% av prisintervallet i våg 2. Om inte 100%, så ligger magnituden vanligtvis nära 62% eller 162%. Använd Fibonacci Projections för att markera 61.8%, 100% och 161.8% av prisintervallet från våg 2, från toppen av våg 3.

Här mäter vi alltså avståndet från toppen av primary I (SPX 1371) till botten av primary II (SPX 1075) och projicerar från toppen av primary III (SPX 2019). Fib-nivåerna 61.8%, 100% och 161.8% är markerade i grafen ovan med streckade röda linjer.

Tumregel 6 säger egentligen inget annat än att det tenderar att finnas en viss symmetri mellan den första och andra korrigeringen i en impuls. Om rekylvågorna inte är lika stora så tenderar våg 4 att avslutas antingen vid 62%-nivån eller vid 162%-nivån av magnituden på våg 2.

Steg 2: Leta efter kluster i grafen
Med samtliga tumregler markerade i grafen börjar vi leta efter kluster av Fib-nivåer och andra stöd, dvs. områden där vi hittar flera näraliggande Fib-nivåer och stöd. Ju fler Fib-nivåer och andra stöd som sammanfaller desto bättre.

Veckograf S&P 500

Tittar vi närmare på veckografen ovan (samma graf som tidigare) kan vi isolera två intressanta kluster, dvs. områden med tätt liggande Fib-nivåer och andra stöd.

Det första intressanta området ligger vid SPX 1700-1740, där vi i ett kluster återfinner den stigande trendlinjen (blå heldragen linje), botten på fjärde-vågen av en lägre grad (limegrön horisontell linje), 100% Fib-projicering av rekylvåg 2 (tunn röd heldragen linje), och 23.6% Fib-nivå från primary I-III (grön streckad linje).

Det andra intressanta området ligger vid 1500-1550, där 50%-Fib-nivå från primary III (blå streckad linje) ligger tätt intill 162%-nivån för Fib-projiceringen av våg 2 (röd streckad linje) och där 38%-nivån från primary I-III (grön streckad linje) återfinns strax under.

Till dessa två kluster lägger man med fördel till strukturella stöd från tidigare bottnar och toppar i priset, glidande medelvärden och trendlinjer.

Generellt sett gäller att ju fler stöd som sammanfaller desto bättre är utsikterna för ett omslag.

Om vi vill begränsa oss ytterligare i pris kan vi tillämpa ännu en riktlinje:

7. Rekylvåg 4 korrigerar nästan alltid mindre av impulsvåg 3 än vad rekylvåg 2 korrigerade av impulsvåg 1.

Eftersom primary II korrigerade drygt 38.2% av primary I, kan vi således fokusera främst på det kluster som ligger ovanför 38%-nivån av Fibonacci Retracement för primary III (blå streckad linje) dvs. ovanför SPX 1650.

Gör vi det hamnar den primära potentiella vändningszonen vid SPX 1700-1740. Om index handlas ned i detta område blir det alltså högintressant att titta på candlesticks och leta efter s.k. omslagsformationer, dvs. formationer som indikerar en trendvändning. Eller för all del sina egna favoritsättupper.

Tills dess att S&P 500 når de här nivåerna är korrigeringen eventuellt inte färdig och det kan finnas mer att hämta på nedsidan. Och om S&P 500 skulle falla ned under 1650-1700-nivån, så kanske index ska ända ned till nästa kluster vid 1500-1550 innan det vänder. För den med lite längre placeringshorisont kan det alltså löna sig att visa tålamod och inte ha för bråttom in i långa positioner.

Kom ihåg att allt i den här artikeln handlar om tumregler, riktlinjer och sannolikheter, inte sanningar. Det handlar inte om något hokus-pokus i Elliot Wave och Fibonacci som gör att priset mirakulöst vänder kring de nivåer vi har gått igenom. Det handlar om vad placerare ser i sina grafer och hur de väljer att agera på vad de ser. Ju fler stöd man kan samla kring en viss nivå, desto större är sannolikheten att fler placerare ser samma område som intressant.

Varning för lömska vågor och ännu större korrigeringar
Vi avslutar den här artikeln med ett varningens ord om femte-vågor, eftersom det är den femte och sista vågen upp som står på tur efter det att nuvarande rekylvåg är färdig.

Femte-vågor är lömska och det går inte att lita på dem. Utgångspunkten är att primary V kommer att ta S&P 500 till en ny all-time-high någon gång nästa år. Men det kan lika gärna sluta på ett annat sätt, även om det hör till ovanligheterna.

Femte-vågor kan fallera, dvs. toppen på våg 5 når inte upp över toppen på våg 3. Det här scenariot följer oftast efter en ovanligt djup rekyl i våg 4. Skulle S&P 500 falla ända ned till klustret vid 1500-1550 i den här korrigeringen så bör man hålla ögonen öppna för en misslyckad femte-våg som inte orkar sätta en ny all-time-high.

Femte-vågor kan ibland bli s.k. diagonala trianglar istället för impulsvågor, vilket oftast händer vid toppar. Kännetecknet för en diagonal triangel är att impulsvågorna (1, 3 och 5) består av tre vågor av lägre grad istället för fem. I övrigt så skapas högre bottnar och högre toppar, men impulsvågorna överlappar varandra vilket ger intrycket av en korrigering snarare än en impuls. En diagonal triangel till femte-våg i en stigande trend brukar ofta innebära en stor påföljande korrigering.

Till sist, kom ihåg att nästa femte-våg är primary V och oavsett vilket mönster den följer så är det den sista vågen upp som avslutar den tjurmarknad som pågått sedan 2009. När väl primary V avslutas är det alltså dags för en korrigering som är större i pris och/eller längre i tid än någon annan korrigering sedan den som inträffade mellan hösten 2007 och våren 2009...i alla fall om man tror på Elliot Wave-teori.

Joachim Wadefjord 

Chatta med Joachim Wadefjord! Är det något i hans texter som kan verka obegripligt, eller har du funderingar i största allmänhet, skriv då en fråga i vårt forum.

Fler krönikor finner du här!