VECKA 13
Torsdag
28
Mars
BT-annons
2008-04-20
photo


Teknisk analys – det VETE tusan!
Bosse Börstjänares brevlåda har legat i träda en tid, men idag gör vår specielle kundvårdare och inkastare comeback på vår sajt. Anledningen är en initierad läsarfråga angående vår analys av priset på vete, som legat och jäst och nu får sitt nybakade svar.

Bosses brevlåda öppnar igen och hälsar alla nytillkomna börstjänare välkomna!

Vi har fått en fråga från en studerad karl, som likväl står med båda fötterna på jorden, en som "talar med bönder på bönders sätt och med lärde män på latin". Kort sagt har vi fått brev från en agronom, som har lite funderingar på vår åsikt om veteprisets utveckling:

•••
Jag läser er analys och jag håller med om att nivån inte liknar tidigare tillstånd. Men hur kan enbart en graf över det förflutna säga någonting om framtiden? Pris på varor bestäms som bekant av tillgång och efterfrågan. Var berör ni dessa avgörande parametrar i er analys?

Martin Niklasson
Agronom


•••
Hej Martin,
Tack för ditt mejl och din relevanta fråga, som faktiskt berör grundvalen för Börstjänarens hela existens – nämligen den sk Tekniska analysen.

För så gott som alla analyser på Börstjänaren gäller att vi endast tittar på priskurvan och helt utesluter de aktuella företagens, eller råvarornas, fundamentala information.

Vi kan sålunda tex rekommendera köp i Ericsson utan att ha den blekaste aning om grunderna för deras aktuella värdering, såsom hur deras finanser ser ut, orderstocken, marknadsläget, konkurrenssituationen etc.

[image]På samma sätt kan vi uttala oss om veteprisets sannolika utveckling utan närmare insikter i väderförhållanden, lager, produktion, export, import eller andra faktorer, som kan tänkas styra tillgång och efterfrågan, och därmed priset, på vete.

Denna metod kallas således för Teknisk analys, och bygger på synsättet att all känd information om varan redan finns sammanfattad i det aktuella priset.

Vi behöver därmed inte försöka sätta oss in i allting, helt enkelt därför att vi litar på att priset inte är slumpmässigt utan att det finns ett samband mellan gårdagens pris och dagens och därigenom även morgondagens. Priset reflekterar och sammanfattar samtliga aktörers uppfattning om värdet på varan i detta nu.

Den tekniska analysen har väl av tradition setts med oblida ögon av ”fundamentalisterna”; som en oseriös disciplin främst utövad av professionella börsmäklare för att medelst snabba klipp profitera på börssvängningarna.

Men på senare år, kanske framför allt tack vare Internethandelns framväxt, har denna gren fått ett uppsving. Alla har nu råd att skaffa sig de tekniska verktyg, som tidigare var förbehållet ett fåtal. Och därutöver har mindre aktörer större möjligheter att snabbt agera på tekniska signaler än vad trögfotade börsgiganter har.

En stor fördel med teknisk analys, särskilt beträffande aktiehandel, är just att utövaren slipper gräva ner sig i svårvärderad, och ibland kanske tom manipulerad, information.

Vare sig det är av okunskap eller illvilja som experter, insiders och förståsigpåare råkar uttala sig åt ena hållet medan varans pris går åt andra hållet (ett förhållande som inte är alltför ovanligt), så slipper vi engagera oss alltför mycket i detta.

Vi kör helt enkelt efter den gamla hårdkokta deckarmetoden: ”Follow the money!”

Väldigt många småsparare hade tex sannolikt mått bra av kunnande i teknisk analys under IT-bubblans tidevarv. Att ha pengarna kvar på sitt depåkonto utan att egentligen begripa varför allting brakade åt fanders, är betydligt intressantare än att tillhöra den stora renrakade skara som inte sålde i tid därför att ”experterna” (och med dem den stora tillitsfulla massan) var fel ute.

Det är dock viktigt att förstå att teknisk analys inte kan säga någonting säkert om framtiden. Vi arbetar med sannolikheter och riskhantering. En stor del av prisrörelserna är slumpmässiga men vi försöker identifiera tillfällen då vi tycker oss se en ordning i slumpen, och en ordning där vi tror oddsen är bättre i ena riktningen än i den andra.

Kortsiktig handel kan ses som en kamp mellan köpare och säljare i ett nu, där det ”rätta” priset ständigt skapas och därför ständigt är okänt.

Men det lustiga är att den kortsiktiga handeln inte skiljer sig nämnvärt från den långsiktiga. Prisfluktiationerna är snarlika. Ett exempel:

[image]
S&P 500 de senaste åtta åren, varje stapel motsvarar en månad.

Det är inte helt lätt att se skillnaden på en kurva som sträcker sig över några timmar...

[image]
S&P 500 under fem timmar häromdagen, varje stapel motsvarar fem minuter.

...och en som sträcker sig över flera år – eller?

En varas pris
Teknisk analys bygger på att en varas pris bestäms av marknaden i ett ständigt nu, där ingen har full kunskap, eftersom fundamenta hela tiden ändras.

Vissa aktörer är mer välinformerade än andra. Priserna kommer därför att röra sig osäkert, stötvis och varva tydliga trender med rekyler och konsolideringar. En stor del av (för att inte säga hela) den tekniska analysen bygger på människans psykologi.

I sin analys konstaterar vår analytiker Henrik Hallenborg inledningsvis att vete befinner sig i en fallande trend. Denna slutsats baseras på det faktum att priset har fallit kraftigt och nu ligger under sitt genomsnittliga värde för de senaste veckorna, samt erfarenheten att pågående pristrender tenderar att fortsätta.

Samtidigt menar vår han att vetepriset sannolikt blir dyrare innan det blir billigare. Detta antagande baseras på det faktum att trender uppvisar rekyler. Prisutvecklingen har en inneboende tröghet – eftersom både människan och den fundamentala kunskapsspridningen har en inneboende tröghet. Ibland går det mycket fort, tex när en kursdrivande nyhet är entydig och enkel att ta in; då kan kursen röra sig snabbt och resultatet kan bli både säljpanik och köphysteri.

Men i många fall sker en omvärdering långsamt och då har priset en tendens att trenda och rekylera till ”normalnivåer”.

Beroende på hur stark trend man söker profitera på, kan man definiera denna nivå efter eget godtycke.

En ”lagom” behaglig trend kan ha rekyler till runt 20 perioders medelvärde, som är ett väldigt vanlig mått bland analytiker. Börstjänarens Henrik Hallenborg använder sig normalt av 18 perioders medelvärde i dagsgrafen. (Läs här hans krönika om varför just 18 EMA!)

[image]
Veteterminen. Dagsgraf med 18 EMA.

Så här i efterhand kan vi konstatera att vetet under dagens starka öppning "närmade sig snittet för de senaste 18 dagarna" (blå linje ovan), varför man fick möjlighet att sälja blankt enligt den strategi som presenterades i analysen.

Kärnan i vår modell är denna:
1. Priser rör sig periodvis i trender.
2. Vi kan inte förutsäga prisrörelser. Men vi kan identifiera tillfällen där vissa rörelser är mer sannolika än andra.
3. Genom att använda riskhantering och agera snabbt när vi har fel, går det att tjäna pengar i längden med hjälp av teknisk analys.

Det är alltså viktigt att förstå att vår handelsmodell utgörs av ett system, där den tekniska analysen bara är EN komponent och inte ens den viktigaste.

Ja, detta blev en kort introduktion till teknisk analys, jag vet inte om det riktigt besvarar din fråga, men jag hoppas att det åtminstone blev någorlunda begripligt. Ämnet är så oerhört stort att det är svårt att sammanfatta på ett litet utrymme och fortfarande få med någon substans. Egentligen är hela Börstjänaren som en stor läroanstalt i teknisk analys och bästa sättet att få kläm på det är att hänga kvar en tid på vår sajt.

Med vänlig hälsning
Bosse Börstjänare

PS. Ja, som det nu blev fick vi ett rappt svar från Martin, som vi naturligtvis publicerar utan dröjsmål:

•••
Oj då, vad ni drar på. Kul!

Visst, det är osäkerheten som ger fluktuationen. Tomma lager innebär att vi saknar buffert och därmed beror den omedelbara tillgången för en livsnödvändig vara nästan helt av vädrets nycker. Min tolkning av ert svar är att er grej är att hitta och nyttja överreaktioner (oavsett vad reaktionen beror av) genom att scanna börskurvor. Mitt perspektiv är mer att förutse branschens utveckling på kort och lång sikt och där är vetepriset viktigt. Lika viktigt är att veta vad utvecklingen beror av. Den brytpunkt vi passerade förra året är med säkerhet början på en långsiktig trend, men med många fallgropar på vägen. På kort sikt är det väder som gäller, på lång sikt är det välståndet i Asien som dominerar både vad gäller förädlingsgraden av den mat som efterfrågas (styr arealbehovet) och av ökande energiförbrukning. I det riktigt långa perspektivet är prognosen enkel; Jordens yta är ju begränsad.

Martin Niklasson
Agronomen, tillika bonde


•••
Ja, det kan man nog säga, att den tekniska handelsmetoden i mångt och mycket går ut på att utnyttja överreaktioner, som ju faktisk är mera regel än undantag, på börsen. Därigenom behöver vi inte fästa lika stor vikt vid orsakerna till fluktuationerna. Naturligtvis är äkta insiderkunskaper, som de du besitter inom jordbruk, ovärderliga för en trader.

Men jag tror även att man som prismedveten bonde, kan ha mycket stor nytta av lite insikt i den tekniska analysen, särskilt som hjälpmedel för att försöka förutse utvecklingen på kort sikt.

Välkommen som sagt att hänga kvar på Börstjänaren!
Och att höra av dig igen om du vill få vår tekniska syn på någon råvara.

Mvh
Bosse

•••
Ja, så han var både bonde och agronom; snacka om att ha på fötterna i vetefrågan! Det där med "förädlingsgrad" och "arealbehov" får man väl erkänna ligger lite utanför ens kompetensområde; lyckligtvis har man ju kurvor och medelvärden att hålla sig till...

Även till er övriga vill jag säga: välkommen att höra av er till Börstjänaren med frågor, önskemål och synpunkter!

Det går utmärkt att mejla, eller varför inte göra ett inlägg i Börstjänarforum, där det vore trevligt med lite mera trafik! Huvudsaken är dock att ni hör av er, då det är essentiellt för oss att få kläm på hur våra analyser och texter uppfattas.

Med vänlig hälsning
Bosse Börstjänare

 
Börstjänaren

1 2 3 Nästa Sista Sid 1 av 3
  • 1
  • 2
  • 3
 
 
 
 
 
 
 
Annons