Många säljare kvar
Veckan avslutades med röda siffror på de amerikanska börserna. Dow Jones, Nasdaq Composite och S&P 500 var ned med siffror runt -2,5 procent. Det raderar ut tisdagens och onsdagens rally, vilket också innebär att vi fick stängningskurser nära veckolägsta, inte så långt från en ny månadslägsta, eller årslägsta. Får vi se noteringar under augustibottnarna, är trenderna åter bekräftade som fallande, och då bör vi kunna få se en ny våg med panikutförsäljningar.

Även om allmänheten sålde stort i den senaste vågen ned, bör det fortfarande finnas gott om säljare som kan driva ned indexen mot bottnen år 2010, eller ännu värre: den från 2009. Vi har nu haft ett par år med en stigande trend, vilket innebär att det finns gott om köpare i marknaden. Många har lärt sig att om man bara köper och hoppas på det bästa, blir resultatet det bästa. Köp- och behållstrategier har fungerat utmärkt i två år. Men kanske fungerar de inte så länge till. ”Det är i en fallande trend man ser vem som simmat utan badbyxor”, när de professionella håller sig kvar i marknaden medan amatörerna spolas bort, vilket Warren Buffet påpekade efter att ha kritiserats hårt för att ha missat IT-rallyt vid toppen år 2000.

Bortförklaringar
Dagens klimat på börsen är inte unikt; inte heller är allmänhetens reaktion på de fallande kurserna onormal. Man klagar på att teknisk analys inte längre fungerar, robothandel, blankarna och att marknaden blivit en spelhåla. Normalt brukar spekulanten få ta skulden, vilket säkert blir fallet även när Grekland går under.

Under en negativ trend överflödas media av ursäkter om varför det går utför, folk är så upptagna med att bortförklara sig själva att de helt missar hur man istället tjänar pengar i en bear market, när trenderna är negativa bör man inte bara göra exit, utan även sälja blankt – hjälpa marknaden på traven att snabbare hitta den rätta värderingen. För är en aktie, råvara eller valuta övervärderad, finns det väl inget bättre sätt att nå rätt värdering snabbt än att tillåta att spekulanter tjänar på nedgången. Vem avgör då vad som är billigt, normalt eller dyrt? Marknaden så klart!

Ett exempel på hur det kan gå till i en reglerad marknad ser vi i indien. Under veckan som gick tillät myndigheter ökad export av vete. Lagren av vete steg under augusti till 36 miljoner ton, man hade förväntat sig 17 miljoner ton. Det gav alltså utrymme för export, problemet är dock att det internationella vetepriset är lägre än det inhemska; så mycket export av vete blir det nog då inte tal om men lantbrukarna är fria att exportera. Byråkratin har alltså inte hunnit med att justera ned sina egna priser.

Obama
I Indien ser man enkelt de förödande konsekvenserna av regleringar, lite svårare är det att förstå att även regleringar i USA får en negativ effekt, både på priser och jobbmarknaden. Arbetslösheten uppgår nu till 9,1 procent enligt Bureau of Labor Statistics. Det finns dock alternativa mätningsmetoder som visar att den verkliga arbetslösheten nu är så hög som 22,8 procent, den högsta sedan The great depression 1933.

Torsdagens tal från president Obama handlade just om hur en ny plan skall sysselsätta amerikanarna.Utöver skattesänkningar räknar man med att sätta folk i arbete genom att spendera pengar på skolor och infrastruktur.

Detta skapar visserligen temporära jobb; och kanske bättre utbildning och goda transportvägar ändå ökar produktionen något och ger ”ringar på vattnet” som ett resultat av att skattepengarna omsätts. Men saken är den att för att man skall ha råd med bättre skolor och vägar, bör landet först återgå till en ekonomi som producerar istället för att konsumera. En politiker kan ”skapa” vilket jobb som helst med skattebetalarnas pengar. Men någon måste alltid betala. Så vad politikern gör är att han flyttar pengar från det som folk vill betala för, till det som folk inte vill betala för.

Obamas förslag går emellertid igenom först med stöd från den republikanskt kongressen. Det handlar nu om politik, godkänner man inte förslaget finns risken att det blir till Obamas fördel, att det då är republikanernas ”fel” att landet inte kommer på fötter. Hela 17 gånger i ett tal uppmanande Obama kongressen att godkänna paketet. Hur man än gör, fortsätter nog missnöjet hos allmänheten att öka, till fördel för ”Tea party”, röster som vill minska statens spenderande.

Några timmar före Obamas framträdande hade Ben Bernanke talat om ekonomin, men utan att tillföra något nytt. Bernanke understryker dock att han står beredd att agera om det behövs. Tydligen har han ännu inte det stöd som krävs för att åter sätta fart på sedelpressarna. Men får vi en ny våg ned i aktiemarknaden, kan vi nog vara säkra på att rösterna höjs för att de måste ”göra något”.

Men det bästa är att de låter misslyckade företag och personer gå i konkurs så att den normala cykeln får spela ut sig så fort som möjligt. Stödpaket för de som misskött sig förlänger bara lidandet. Dagens problem kommer fortfarande från krisen 2008. Om den amerikanska centralbanken inte gått in och stöttat upp storbankerna på Wall Street, skulle de mindre aktörerna kunnat ta över fungerade delar vid konkurserna och därifrån bygga upp något stabilt. Nu tvingas de små banker som gjort rätt, konkurrera på ofördelaktiga grunder.

Robotar
I torsdags rapporterade både Penser och Carnegie att man lägger ned sina trejdingverksamheter ”av bespa-ringsskäl”. De klarar alltså inte själva av att tjäna pengar på eget kapital via handel på de finansiella markna-derna, istället skall de nu specialisera sig på analyser och tala om för andra hur man tjänar på börsen.

I samband med detta blossade åter debatten upp om robothandel. Istället för att ta ansvar och anpassa sig, är det lätt att gnälla på datoriserad handel. En av anledningarna till att trejdingen inte längre går lika bra som tidigare är att marknaden blivit effektivare tack vare datorer. De små skillnaderna mellan köp- och säljkurser har gjort det svårare att tjäna pengar med gamla strategier som utgick från en bredare spread.

Vi har i dag en effektivare marknad, vilket innebär att de som inte följer med i utvecklingen, får se sig om efter andra arbetsuppgifter.